Läs senare

Utredare vill slopa tvång att lägga vite

AktuelltSedan 2015 har skolhuvud­män hotats med viten på 230 miljoner ­kronor. Följer ­politikerna Tillitsdelegationens förslag tas vites­tvånget bort ur skollagen.

30 Nov 2018
Sarah Thorén, rektor i Karlstad.
Foto: Barn- och ungdomsförvaltningen Karlstad

Tillitsdelegationens betänkande har varit på remiss. De flesta remissinstanser är positiva till förslagen som går ut på att politiker och beslutsfattare ska minska kontrollen och börja lita på att skolledare och lärare vet vad de gör.

Som ett led i den ökade tillliten vill delegationen ta bort skollagens skrivning om tvingande vitesförelägganden vid allvarliga brister. Man vill att Skolinspektionen fort­farande ska få, men inte vara tvungen att, förena krav på bättring med hot om böter.

Ett vite gör inte att vi jobbar bättre, men det drar ner stämningen enormt.

– Vi vill ha en tillsyn som baseras på dialog och lärande snarare än på straff och ställningskrig, förklarar Laura Hartman, Tillitsdelegationens ordförande.

Sedan den 1 januari 2015 då formuleringen om ”ska-viten” infördes i skollagen har antalet vitesförelägganden ökat kraftigt, från 24 stycken på ­totalt 14 miljoner kronor 2014 till 122 på sammanlagt 71,8 miljoner 2017.

För det mesta hinner skolorna rätta till bristerna innan ­tiden löpt ut, men även de ­utdömda böterna har ökat.

Frödingskolan i Karlstad fick besök av Skolinspektionen i våras, som ett led i den regelbundna tillsynen av kommunen. Inspektörerna fann brister när det gällde extra anpass-
ningar och särskilt stöd samt i ordning och studiero. Huvudmannen fick ett vitesföre­läggande på 700 000 kronor.

Skolans rektor Sarah ­Thorén tycker att hotet om vite är oförtjänt eftersom mycket beror på faktorer som ligger ­utanför skolans kontroll.

– När Skolinspektionen kommer för att granska en hel kommun väljer de alltid att gå djupare med de skolor som har lägst måluppfyllelse. Om de hade granskat en skola med jättehög måluppfyllelse tror jag att de skulle ha hittat ungefär samma brister där.

På Frödingskolan har 85 procent av eleverna annat modersmål än svenska. Många är nyanlända och den socioekonomiska bakgrunden är svag.

Tillitsdelegationens ordförande Laura Hartman.

– Vi arbetar med att förbättra studieron hela tiden men vi har mer att jobba med än många andra. Ett vite gör inte att vi jobbar mer eller bättre, däremot drar det ner stämningen enormt bland ­både lärare och elever, säger Sarah Thorén.

Det bidrar också till att öka segregationen än mer, eftersom det oftast är eleverna från familjer med något bättre förutsättningar som söker sig bort när de tar del av negativa bilder av skolan i medierna.

I slutet av september lämnade Sarah Thorén in skolans svar där hon redogör för vidtagna åtgärder till Skolinspektionen. Hon räknar kallt med att få krav på kompletteringar.

– Man vänder inte en skola på ett halvår. Och bara det att sitta och skicka in svar tar tid från det vi egentligen ska jobba med, säger hon.

Sarah Thorén, som också är ordförande för Lärarförbundet Skolledare i Karlstad, tar gärna emot inspektörerna.

– De har väldigt hög kompetens, de satte ord på saker och hjälpte oss att fokusera, vilket gav ett bra driv i arbetet för min del. Men vitesföreläggandet känns inte som någon hjälp, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin