Läs senare

”Varje elev ska känna sig trygg”

Henrik TheorinEn kall novembermorgon klev Henrik Theorin in på Hagaskolan iförd klänning. Som ny rektor ville han göra ett statement. Budskapet spred sig snabbt. Henrik och hans ­klänning blev rikskända.

25 jan 2019
”Varje elev ska känna sig trygg”
Foto: André Larsson

Är det dags igen, frågar en passerande lärare på skolan.

Henrik Theorin står redo i sin klänning för fotografering. Två av de tre gånger han haft klänning har varit för mediers foton. Det hela startade med en temadag under Umeås Pridevecka.

– Temat var kom som du inte är, berättar Henrik Theorin, som börjat tröttna på all uppmärksamhet.

Jag måste göra det jag ber andra göra. Varför skulle någon lyssna på mig annars? Så jag kommer att fortsätta med det här.

Några veckor tidigare hade en artikel om Elmer, 6 år gammal, i Umeå blivit viral efter att han blivit mobbad när han kom till skolan i sina favoritbyxor med ponnyer på. Familjen Theorin var några av dem som upprördes och Elmers öde diskuterades över middagsbordet. Det blev grogrunden för idén. Tidigare hade Henrik Theorin i perioder haft nagellack på jobbet för att visa att det är okej att vara precis som man själv vill. Den idén kom från att han hörde talas som en lärare i södra Sverige som gjorde just det. Nu var det dags att ta det hela steget längre.

Hernik Theorin

Bor: Umeå.

Ålder: 45.

Familj: Fru, två barn och hund.

På fritiden: Åker längd­skidor med draghund.

Förebild: Människor som inte låser fast sig i en idé hur saker ska göras.

– Jag blev ju inspirerad av liknande handlingar så då kanske andra kan inspireras av det jag gjort. Vi behöver förebilder. Jag vill vara en ledare som handlar och inte bara pratar. Hagaskolan i sig har inte mer problem än andra skolor, men jag tror att vi alla kan förbättra oss.

När han berättade om idén för familjen skrattade barnen av förtjusning. Efteråt har det blivit en del samtal om att de inte på något sätt behöver försvara honom inför dem som kan vara kritiska. För ett fåtal kritiska röster som bett honom dra åt helvete har gett sig till känna.

Någon tvekan att ta steget fanns aldrig.

– Den kritik som varit har väl inte varit så nyanserad om man säger så. Oavsett är det ju bara bra att man i alla fall får i gång en diskussion. Men det glädjer mig att det nästan bara har varit positiva reaktioner. Jag är tränare för min sons fotbolls- och innebandylag. De har bara uttryckt sin uppskattning.

Att omsätta teori till praktik är något Henrik Theorin ofta återkommer till och tror skolor generellt kan bli bättre på. Särskilt när det gäller ledare och chefer inom skolans värld som inte har så mycket kontakt med elever. Att stå och berätta för personal och elever att vissa värderingar är viktiga och gäller i skolan och sedan inte själv praktisera dem i korridorerna och klassrummen ser han som dåligt ledarskap.

– Jag måste göra det jag ber andra att göra. Om det så handlar om att plocka upp skräp efter mig eller visa att det är okej att klä sig som man vill. Om jag inte gör det är det kört. Varför skulle någon lyssna på mig annars? Så jag kommer att fortsätta med det här.

Samtidigt tror han inte att hans klänning kommer att förändra någonting långsiktigt. Att det skulle handla om en tom symbolisk handling håller han däremot inte med om.

– En tom handling är bättre än ingen handling. Sen anser jag inte att det är en tom handling. Det finns alltid någon som tänker att vågar han så vågar jag. Om någon tänker så på grund av att jag hade klänning en dag är det skitbra. Att göra någonting är det viktigaste.

Det kontinuerliga arbetet med värdegrunden och demokratiuppdraget är det Henrik Theorin anser ha absolut mest effekt. Temadagar som att lyfta in Prideveckan i skolan är bra men inte tillräckligt menar han.

Vi måste ta på oss klänningar och ­behandla andra som vi själva vill bli behandlade.

– Det som temaveckan handlar om måste fortsätta praktiseras under varje lektion. Man kan inte göra enstaka punktinsatser och sedan tänka att man gjort sitt. Det är inte så beteenden förändras.

Under lektionerna är grupparbeten ett vanligt inslag för att eleverna ska lära sig att samarbeta och respektera varandra. Värdegrunden lyfts såväl inom ämnesundervisningen som genom särskilda övningar där eleverna får ta ställning till olika värderingar och diskutera dem. Henrik Theorin har nyligen även tagit initiativ till ett paket som lärarna kan använda sig av, som bland annat innefattar att klasserna varje vecka tillsammans får sätta upp sociala mål för hur man ska behandla varandra.

För att skolans värdegrund ska kunna lysa igenom varje lektion krävs enligt rektor Theorin tid för reflektion och ett ständigt förnyande. Något han som chef ansvarar för. De två konferenstillfällen varje vecka som finns inplanerade för lärarna används ofta just till sådan reflektion. Man måste helt enkelt prioritera inom den tid som finns då lärarna i övrigt har fullt upp.

Målet är att varje elev ska känna sig trygg och därmed kunna göra det bästa av sin skolgång.

– Om inte tryggheten finns funkar inget av det andra. Det är a och o, bottenplattan vi alla står på. Om eleverna inte kommer hit och är glada, trygga och har kompisar kommer de inte att lära sig så mycket som de skulle kunna göra.

Foto: André Larsson

Helst skulle han själv vara mer ute i klassrummen, just för att visa hur man respekterar andra. En gång i tiden började Henrik Theorin som gymnasielärare för att sedan bli rektor på en grundskola utanför Umeå. Han saknar lärarrollen, även om han känner att han kan göra större skillnad som chef.

Skiftet från gymnasieskolan till grundskolan har känts alltmer viktigt med tiden. Mycket för att han tror sig kunna göra större skillnad ju yngre eleverna är.

– Om man hittar de problem eleverna har redan på lågstadiet och i den bästa av världar fixar dem – då har de en jättebra skolgång resten av tiden. Det är klart att det känns värdefullt. Det är nog det som driver mig i det mesta. Även till att ta på mig en klänning.

Just klänningen hoppas Henrik Theorin kan bidra till att inspirera men även att bryta ingrodda tankebanor kring vad som är möjligt och inte för både lärare och elever. Både i hur man kan arbeta med skolans värdegrund men också för att visa att de flesta ändå tycker det är helt okej för vem som helst att klä sig i klänning.

I ett samhälle som blir allt mer polariserat krävs dialog för att ta itu med de konflikter som finns. Själv ser han allt oftare tecken, både på sin egen skola och runt om i samhället, att fler vågar stå upp för hur de vill klä sig, vilken sexualitet de har och så vidare. Samtidigt finns det andra som har svårt att acceptera detta.

– Alla har ju begränsningen att man tänker utifrån sin ruta, sin verklighetsuppfattning. Ibland behöver vi kliva ur den rutan och ifrågasätta våra föreställningar. Det är inte lätt och går inte fort, men det måste göras. Det kan nog alla inom skolan bli bättre på. När vi har utmaningar, oavsett om det handlar om diskriminerande beteenden eller att utforma en lektion så att den passar så många elever som möjligt, måste vi ta ett steg tillbaka och reflektera över vad vi egentligen gör och vad vi borde göra så att vi inte bara kör på som vanligt, säger Henrik Theorin.

Själv har han aldrig tidigare reflekterat så mycket som efter klänningsdagen över hur mycket normer påverkar människor och varför en klänning kan bli så uppmärksammad. Men att någonsin ifrågasätta hur människor klär sig har alltid varit otänkbart.

Så vad säger egentligen det faktum att vi ens gör den här intervjun om skolan och samhället?

– Att jag som man och chef hade klänning på jobbet är uppenbarligen någonting så pass spännande och konstigt, enligt de flesta, att vi behöver prata om det. Det vore roligare om vi inte satt här. Men tyvärr finns det fortfarande en kultur i samhället där detta inte anses okej. För att förändra den behövs handling på alla sätt och nivåer. Vi måste ta på oss klänningar, skapa temadagar, säga ifrån varje gång någon diskriminerar någon annan och behandla andra som vi själva vill bli behandlade. Annars kommer ingenting att förändras.

ur Lärarförbundets Magasin