Ingår i temat
Hemmasittare
Läs senare

Varnings­signaler och åtgärder

HemmasittareSedan den 1 juli 2018 är rektorn skyldig att snabbt utreda en elevs problematiska frånvaro. Här är en checklista över varningssignaler och vad du kan göra åt dem.

Varnings­signaler och åtgärder
Illustration: Kajsa Eldsten

Känn till riskerna

Dessa faktorer kan hänga ihop med att elever utvecklar hög frånvaro.

Närvaro

  • Hög frånvaro men även ströfrånvaro och/eller frånvaro med ett tydligt mönster till exempel på morgnar, eftermiddagar, måndagar, lektionen i idrott och hälsa.
  • Sjukskrivningar, oftare och längre än vanligt och/eller om sjukdomsbilden är diffus.
  • Eleven har svårt att komma i väg till skolan på morgonen, kommer för sent eller vill gå hem
    under dagen.

Förhållande till skolan

  • Fastnar vid vissa skoluppgifter, har svårt att ta sig vidare.
  • Långsam läs- och skrivutveckling.
  • Obalans mellan elevens förmåga och de krav som ställs.
  • En bakgrund med många skolbyten.
  • Ovilja till studiebesök och klassresor.

Relationer

  • Dåliga relationer till en eller flera lärare men även brist på goda relationer till lärare eller annan personal.
  • Svårt med kamratrelationer och/eller svårt att umgås i grupp.

Hemförhållanden

  • Föräldrar som känner till frånvaron och som hjälper till att sjukanmäla.
  • Sjukdom eller dödsfall i familjen.
  • Omvälvande händelser i familjen som skilsmässa eller ett nytt syskon.
  • Missbruk eller mental ohälsa hos närstående.
  • Inkonsekvens och otydliga regler hemma.
  • En ovanligt nära relation till en eller båda föräldrarna.

Personlighet och hälsa

  • Negativ självbild och/eller en negativ bild av andra.
  • Stor upptagenhet med ett specifikt intresse, till exempel datorspel.
  • Nedstämdhet och tystlåtenhet.
  • Dålig hygien.
  • Huvudvärk, illamående eller magont innan och under skoldagen.
  • Svårt med förändringar och övergångar.
  • Svårt att hitta egna lösningar på problem.

 

Illustration: Kajsa Eldsten

När frånvaron är ett faktum

  • Gör hembesök i ett tidigt skede för att försöka hitta orsakerna.
  • Se till att skolarbetet hela tiden får en chans att fortsätta, genom snabba insatser och att eleven är delaktig. Fokusera på relationer, kunskap samt aktiviteter som eleven klarar med lätthet och tycker är intressanta och roliga.
  • Gör en så kallad energiinventering för att se i vilka rum och situationer eleven upplever stress.
  • Gör pedagogiska utredningar som mynnar ut i ett åtgärdsprogram där eleven själv har formulerat sina mål kring lärandet.
  • Ge eleven tillgång till en reträttplats.
  • Erbjud samtalsstöd.
  • Samverka med föräldrar och andra aktörer, exempelvis barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten. Sök hjälp utifrån om kompetensen inte finns på skolan.

När eleven inte går i skolan alls

  • Försök att skaffa, eller behålla, en god relation med familjen. Utse någon, exempelvis från elevhälsan, som håller kontakten veckovis för att kolla hur de mår. En lärare eller mentor kan ha daglig kontakt med eleven för att bry sig om, berätta vad de andra gör och vad som händer framåt – se till att eleven fortfarande känner sig delaktig.
  • Sätt snabbt i gång med hemundervisning. I början kanske det handlar om 15 minuter två gånger i veckan. Fokusera på ämnen som eleven tycker om och har möjlighet att lyckas i.
  • För en del elever är det själva skolbyggnaden eller klassrummet som skapar oro och ångest. Prova med att träffas på en annan plats, till exempel på biblioteket. Skapa en morgonrutin för att ändå komma upp och i väg från hemmet. Öka på med enskilda lektioner i skolan, eventuellt efter skoltid eller i ett annat rum än i klassrummet.

Så ser ansvaret ut

Ha koll på rutinerna

En grundförutsättning för att upptäcka frånvaron tidigt är att det finns ett effektivt system kring från- och närvarorapportering samt goda, genomtänkta rutiner som verkligen följs. Ha sms- eller telefonkontakt med föräldrarna om en elev är frånvarande eller kommer sent. Följ upp och analysera.

Se till att eleverna alltid har svaren på de sju frågorna:

  1. Vad ska jag göra?
  2. Var ska jag vara?
  3. Vem ska jag vara med?
  4. Hur länge ska jag hålla på?
  5. Vad händer sedan?
  6. Vad behöver jag ha med mig?
  7. Varför ska jag göra det?

Alla vuxnas ansvar

Alla på skolan, lärare och övrig personal, ska förmedla till alla elever att ”jag ser dig, du är en del av ett team”. Alla ansvarar därmed i någon mån för alla elever, men varje elev ska ha en lärare eller mentor som har en mer personlig kontakt. Sträva efter att utse personal efter elevens behov.

Se upp vid förändringar

Ha ett särskilt fokus vid byten av lärare, klass eller stadium om någon elev verkar uppfatta det som besvärligare än andra. Tänk till lite extra när ni bildar en klass, redan i början, så att ingen elev hamnar utanför, i en känsla av att inte höra till eller passa in.

Ansvarig resursperson

Projektet Skolan som arena, ett samarbetsprojekt mellan bland annat 20 skolor i Enköping och Älvkarleby, Riksförbundet Attention och BUP vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, har visat att det är framgångsrikt att ha en socialpedagogisk resurs i skolan med ansvar för elever med problematisk frånvaro.

Personen kan arbeta fokuserat med eleven för att bygga en relation och kartlägga svårigheterna bakom skolfrånvaron. Den personen fungerar också som en slags brobyggare mellan skolan, socialtjänsten och landstingets barn- och ungdomspsykiatri.

Alla artiklar i temat Hemmasittare (6)

ur Lärarförbundets Magasin