Läs senare

Chefen är ingen undergörare

LitteraturFundera över ditt ledarskap och var beredd till nytänkande. Det är budskapet i en av de två böcker som Peter Fowelin denna gång skriver om.

05 okt 2018
Peter Fowelin är lärare, organisationskonsult och skribent med inriktning på ledarskapsfrågor.

Skolledarens avgörande roll för att skolans resultat ska förbättras lyfts fram av alla – ledarskribenter, politiker, skolmyndigheter och huvudmän. När man följer debatten träder bilden av skolledaren som alltings fixare fram. Skolforskarna är mer nyanserade, men även bland dem sätts ofta likhetstecken mellan (gott) ledarskap och skolframgång.

Bilden av det allena saliggörande ledarskapet ifrågasätts i Reflexivt ledarskap, som blev utsedd till årets HR-bok 2017 och har skrivits av Mats Alvesson, Martin Blom och Stefan Sveningsson på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. De skriver: ”Vi måste vara kritiska och skeptiska inför både det överdrivna pratet om ledarskap och benägenheten att använda ledarskap som lösningen på allting.”

Bokens perspektiv är att det utöver ledarskap finns ett antal andra sätt att organisera en verksamhet på, och att organisationer och deras chefer noga ska tänka igenom vilken typ av organiseringsform som lämpar sig bäst i en given situation.

Till att börja med presenterar de tre vertikala organiseringsformer, där relationen är ojämlik mellan den som är chef/ledare och medarbetare:

  • Ledarskap handlar med författarnas definition om att påverka följarna (medarbetarna) så att de av egen fri vilja följer och låter sig påverkas.
  • Chefskap är att ha hand om de strukturer, rutiner och kontroller som krävs för att en organisation ska fungera, som planering, budgetering och rekrytering.
  • Maktutövning handlar om tvång eller tryck, där exempelvis hot, belöningar och sanktioner är medel för att få sin vilja igenom.

De tre horisontella, jämlika organiseringsformerna är grupparbete, nätverk och autonomi – i de formerna finns alltså ingen över- och underordning.

Mats Alvesson, Martin Blom och Stefan Sveningsson

Reflexivt ledarskap

Studentlitteratur (2017)

 

Elin Alsiok och Caroline Stenbacka Nordström

Stolthet som strategi – stolt bemötande som skapar värden i din verksamhet

Liber (2018)

”Alternativet till (dåligt) ledarskap tycks ofta vara (gott) ledarskap”, skriver författarna med hänvisning till den allmänna föreställningen om ledarskapets välsignelse. I stället bör vi alltså fundera över alternativa organiseringsformer: Hur kan vi få horisontella metoder att fungera? När är chefskap eller till och med makt­utövning bättre än ledarskap?

Metoden de förespråkar för att finna svaren är att träna sin reflexivitet: ”Att vara reflexiv innebär i grunden att man är villig att överväga att etablerade idéer och övertygelser, inklusive de egna, kan vara felaktiga.” Med and­ra ord: vara öppen, nyfiken och tänka själv.

Alvesson och hans kolleger behandlar inte skolans värld specifikt i sin bok, utom i någon kortare fallstudie, men översatt till skolans värld är bokens budskap att en klok, reflexiv skolledare inte låter sig förledas av omvärldens förväntningar på undergörande ledarinsatser, utan noga tänker igenom när ledarskap kan fungera och när det inte gör det.

Författarna påpekar att i en kunskapsintensiv kontext, där välutbildade anställda litar starkt på det egna omdömet och arbetar med jämlikar, ”är det sällan till någon hjälp att plädera för ledarskap”. Ledarskapssatsningar blir i en sådan kontext ofta kontraproduktiva. De skriver: ”Visst finns det behov av kvalificerad administration och samordning, och ibland även en dos kontroll, men då handlar det mer om chefskap än ledarskap.”

En av bokens slutsatser är annars att ledare och chefer i gemen är mycket sämre på reflexivitet än de själva tror, en slutsats som bygger på ett antal studier som författarna varit delaktiga i. Förvisso en nedslående slutsats, men viktig att ta till sig: Hur kan jag som ledare bringa ljus över mina blinda fläckar? Viss hjälp ges i bokens appendix med ett antal frågor man kan ställa för att stärka sin reflexivitet. Behovet av ”reflexiv dialog” för att komma fram till gemensam förståelse påtalas också, men den konkreta vägledningen för hur det ska gå till är ganska kortfattad.

I Reflexivt ledarskap presenteras också ett ramverk för vad ledarskap kan och bör vara. Författarna lyfter fem centrala teman att arbeta med: visioner, värderingar, individuellt välmående, stämning/god miljö samt förståelse/kompetens. Boken Stolthet som strategi, skriven av Elin Alsiok och Caroline Stenbacka Nordström, kan sägas anknyta till flera av dessa ledarskapsaspekter, inte minst genom att formulera visionen om stolthet över en organisation och en väg att nå dit som stärker medarbetares välmående.

Stolthet som strategi är en liten volym utan det gedigna forskningsstödet i Reflexivt ledarskap, men Caroline Stenbacka Nordström är ekonomie doktor och boken bygger bland annat på en intervjustudie som författarna har gjort. Bokens utgångspunkt är den enskilda medarbetaren, som ska ”förstå vad den egna arbetsinsatsen ska leda till, och veta om det går bra eller mindre bra”. När det finns organisatorisk stolthet kan, vill och vågar medarbetarna uttrycka stolthet över de värden man skapar för sig själv och andra. Det ger förutsättningar för ett ”stolt bemötande” och utvecklingen av det Alsiok och Stenbacka Nordström kallar en hållbar ”bemötandeorganisation”, i motsats till en ”bedömandeorganisation”, där fokus är på att jämföra och bedöma.

I bokens andra del presenteras författarnas metod ”stolt bemötande”, som går ut på att utveckla ett sätt att tänka, tala och vara som bidrar till att alla i organisationen känner sitt värde. Metoden utgår från de resurser man redan har och bygger vidare på det.

I likhet med Alvesson och hans kolleger betonar Alsiok och Stenbacka Nordström reflektionen som metod för att nå det uppsatta målet, i det här fallet organisatorisk stolthet. I deras lilla bok ges mer konkret vägledning för hur gemensamt reflekterande kan genomföras på en arbetsplats än i Reflexivt ledarskap. Olikheterna till trots – tunn managementbok kontra gediget forskningsperspektiv – kompletterar böckerna därför varandra. Så varför inte lägga dem tillsammans i bokhögen på nattduksbordet?

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com