Ingår i temat
Att leda obehöriga
Läs senare

Bättre matchning kan höja resultaten

Att leda obehörigaLärare med högst utbildning undervisar elever med bäst förutsättningar. För att ta vara på kompetensen måste skolledare bli bättre på att sätta rätt lärare på rätt plats.

18 Maj 2018
Bättre matchning kan höja resultaten
Illustration: Pia Koskela

Det går inte att komma ifrån – lärarkompetensen är den viktigaste faktorn för elevernas resultat, det är forskarna eniga om. Och de som undervisar ska ha en lärarutbildning. Visst, på individnivå går det förstås att hitta autodidaktiska stjärnskott, men ser man till den samlade lärarkåren är behörigheten avgörande.
– Det mest centrala är lärarens ämneskunskaper. Ämneskunskaper är grunden. Utan djupa kunskaper blir du inte en bra lärare, säger Eva Myrberg, forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Eva Myrberg har ägnat stora delar av sin forskning just åt vad det innebär att vara en skicklig lärare och vilka effekter det har på elevernas resultat. Nyligen publicerade hon en artikel tillsammans med två forskarkollegor som visade att lärarnas ämneskunskaper har stor betydelse för läsinlärning i årskurs 4.

En bra lärare som kan sitt ämne vet ofta var de flesta missuppfattningarna finns och kan identifiera de behov som finns i gruppen.

Men Eva Myrberg poängterar att det inte räcker enbart med goda ämneskunskaper, det krävs också något ytterligare. Det som är nyckeln till elevernas framgång är lärarnas ämnesdidaktiska kunskaper, att de är utbildade just för den årskurs och det ämne de undervisar i – så kallad full behörighet. En lärare som undervisar i matematik i årskurs 3 måste veta hur man lär ut division just för de eleverna. I den kompetensen ingår en rejäl metodarsenal och ett spektrum av strategier.
– En bra lärare som kan sitt ämne vet ofta var de flesta missuppfattningarna finns, vilka begrepp som är svåra och kan identifiera de behov som finns i gruppen, både på individ- och gruppnivå, säger Eva Myrberg.

Utöver goda ämneskunskaper, koll på didaktik och pedagogik finns något som Eva Myrberg kallar det tredje benet. Det handlar om att läraren kan skapa trygghet, lugn och ro i klassrummet. Den kunskapen är självklar för lärare i de lägre åldrarna men har lika stor betydelse på högstadiet och gymnasiet, menar hon.
– Elever som är otrygga lär sig inget, säger hon.

Eva Myrberg.

Så här långt kan vi konstatera att en lärares kompetens är en komplex väv av goda ämneskunskaper, didaktik, pedagogik och förmågan att skapa bra stämning. Åse Hansson, även hon skolforskare vid Göteborgs universitet, är intresserad av att nysta upp ännu några fler trådar i denna väv. Tillsammans med forskarkollegor arbetar hon just nu med en fördjupande studie för att försöka ringa in begreppet lärarkompetens i en bredare bemärkelse än att bara handla om behörighet.
– Vi vill komma åt vad som döljer sig i detta med behörighet och vilka mekanismer som gör att de behöriga är bättre än de icke-behöriga, berättar hon.

Precis som Eva Myrberg betonar Åse Hansson vikten av lärarnas ämneskunskaper. Men i den studie som hon och hennes kollegor just nu arbetar med borrar de ännu djupare för att få en uppfattning om vilka ämneskunskaper lärare har och vilken betydelse dessa har för elevernas resultat. Bland annat tittar de på lärarutbildningarnas kvalitet.
– Vilken lärarutbildning har man gått? Finns det skillnader? Vi vet att olika lärarutbildningar har varit olika fokuserade på ämneskunskaper och vi vill undersöka effekterna av detta på elevernas skolprestationer, säger Åse Hansson.

Det är viktigt att skolledare tar vara på de behöriga lärarnas kompetens.

Även om betoningen ligger på den individuella lärarens djupa ämneskunskaper finns det fortfarande en osäkerhet kring vilka bakomliggande komponenter som är viktigast.

En fråga som Åse Hansson och hennes kollegor undersöker är vilka förkunskaper studenten har med sig in i utbildningen och in i sitt yrke och vilken betydelse dessa har för elevernas chanser att lyckas med sina skolstudier.
– Vilken kategori ungdomar attraheras av läraryrket? Kanske handlar lärarskicklighet också om att ha goda förkunskaper och att ha tillhört gruppen som klarade sig bra i grundskolan och gymnasiet, resonerar Åse Hansson.

Hennes tidigare forskning har visat att undervisningens kvalitet skiljer sig åt mellan skolor beroende på hur elevsammansättningen ser ut. De skolor som har elever med bäst förutsättningar har de bäst utbildade lärarna.

Åse Hansson.

I den fördjupande studien går nu Åse Hansson och hennes kollegor vidare och undersöker hur skolledare matchar befattningar med de anställdas utbildning och vilka effekter det ger.

Att sätta rätt person på rätt plats kan te sig självklart men är inte alltid något som landets skolledare lyckas med fullt ut. Förutom att en lärare kan vara obehörig, alltså sakna en pedagogisk högskoleutbildning, så kan också matchningen mellan en behörig lärares utbildning och befattning vara dålig. Och även här drar skolor som har det svårast det kortaste strået. Ju svårare omständigheter, desto färre lärare undervisar i det ämne de är utbildade för. Och i takt med den ökade lärarbristen, minskar matchningen ytterligare.

Varför det är på det här sättet är svårt att säga, det finns ingen som har studerat frågan specifikt. Åse Hansson tror att det är flera faktorer som ligger bakom. Det kan vara svårare för rektorerna att rekrytera till skolor med stora utmaningar. Föräldrarna ställer inte lika höga krav på undervisningen och är inte lika drivande i att elever ska få så höga betyg som möjligt som föräldrar i andra områden. Man kan också anta att omsättningen av lärare är högre i dessa skolor vilket försvårar rektorernas möjligheter att matcha befattningarna.
– Det kan också vara så att de här skolorna prioriterar sociala faktorer i undervisningen före ämnesmässiga. Möjligen har man lägre förväntningar på elevernas skolprestationer och prioriterar därför inte lärares ämnesexpertis, resonerar Åse Hansson.

Hur god matchningen är beror alltså på elevsammansättningen på skolan. En möjlighet är att detta har bidragit till den ökade skolsegregationen och att elevernas resultat hade sett annorlunda ut om vi haft skickligare och mer välutbildade lärare i de områden som har störst sociala och pedagogiska utmaningar, tror Åse Hansson.
– Om behörighet och matchning har stor betydelse är det ju oerhört viktigt att skolledare anställer behöriga lärare och tar vara på deras kompetens. I den studie vi gör nu undersöker vi just effekterna av dessa förutsättningar och vi hoppas få svar på frågan om vilken betydelse de har, säger hon.

Alla artiklar i temat Att leda obehöriga (9)

ur Lärarförbundets Magasin