Läs senare

Hög omsättning av rektorer kan gå ut över eleverna

AktuelltOmsättningen på rektorer är stor och många kommuner löser sina rekryteringsproblem tillfälligt med korttidsanställda rektorer. En dryg fjärdedel av de 161 kommuner, som besvarat Chef & Ledarskaps undersökning, hade en eller flera korttidsanställda rektorer vid terminens start.

27 nov 2019
Helén Ängmo, generaldirektör på Skolinspektionen.
Foto: Frida Rönnholm

Skolinspektionen har sett ett mönster där skolor med många brister ofta haft rektorer som arbetat relativt kort tid på skolan. I Skolinspektionens årsrapport förra året undersökte man vad som utmärkte alla de skolor som haft brister på fem eller sex områden.
– Vi kunde se att det var vanligt att lärare flyttat på sig på dessa skolor och att de hade låg andel behöriga lärare. Många hade även nya rektorer. Det indikerar att det varit en rektorsomsättning. Vi ser många gånger att kontinuitet kan brista om det blir många rektorsbyten. Och det kan gå ut över eleverna, säger Helén Ängmo, generaldirektör på Skolinspektionen.

Redan nu är det en stor omsättning på rektorer men bristen på rektorer kommer att öka. Fyra av tio rektorer går i pension fram till 2028. Värst är det i Västernorrland, Gotland, Jämtland och Stockholms län där minst varannan skolledare går i pension, enligt en rapport från Lärarförbundet 2017.

Det är viktigt att allt inte står och faller med rektorn utan att det byggs upp en stabil struktur i grunden.

Den internationella undersökningen Talis 2018, som släpptes i somras, visade på en hög omsättning av rektorer vilket man såg som en oroväckande signal för den svenska skolan. I Talis poängterades att ”En alltför stor omsättning på rektorsposten medför en bristande kontinuitet i det pedagogiska ledarskapet på skolan och försvårar det systematiska
kvalitetsarbetet.”

Skolinspektionen har nyligen presenterat en kvalitetsgranskning där man granskat 20 skolhuvudmän som haft hög omsättning av rektorer. Den visade bland annat att skolutvecklingen riskerade att avstanna, leda till mindre stabilitet och sämre strukturer.
– Det kan vara särskilt tufft i vissa områden där det finns särskilda utmaningar och om det då byts rektorer ofta så är det något huvudmannen måste titta på och försöka stabilisera, säger Helén Ängmo.

Chef & Ledarskaps granskning visar att kommunerna använder korttidsanställda rektorer på olika sätt för att få bukt med omsättningen av rektorer. Kommunerna använder ofta redan anställda lärare eller biträdande rektorer som får ett tillfälligt förordnande som rektorer. Det förekommer också att man anställer externa personer på korttidskontrakt och då används gärna pensionerade rektorer.

Fram till maj förra året använde många kommuner även bemanningsrektorer, visar vår granskning. Efter det satte Skolinspektionen ned foten och förbjöd skolor att hyra in rektorer som konsulter från bemanningsföretag när de inte fick tag på rektorer. Beslutet fattades efter en inspektion i Härryda kommun där man hade ett par inhyrda rektorer i grundskolan. Sedan dess måste skolorna själva anställa de rektorer som de tar in under kortare perioder. Enligt Skolinspektionens beslut får varken uppgifter som innehåller myndighetsutövning eller rektorns pedagogiska ledarskap kopplat till undervisning skötas av en rektor från ett bemanningsföretag enligt skollagens entreprenadregler.

Maria Caryll, chef på utbildningssektionen på Sveriges Kommuner och Landsting, säger att det är ett problem att det inte finns någon nationell statistik som visar på omsättningen av rektorer. Den övergripande bilden är att det är ungefär 20 procent omsättning under ett år, en nivå som har varit stabil under en längre period. På en del skolor är dock omsättningen mycket högre. När ett gediget utvecklingsarbete tar mellan 5 och 7 år kan det sätta spår i verksamheten.
– Det är viktigt att allt inte står och faller med rektorn utan att det byggs upp en stabil struktur i grunden, annars finns det risk för att verksamheten påverkas. Där har vi sett att de biträdande rektorerna har ökat markant under den senaste 10-årsperioden,  vilket kan vara ett resultat av att man arbetar med att stärka skolans interna ledningsstruktur och avlasta rektorerna. Rektorn har en stor möjlighet att delegera arbete så det inte blir så sårbart om hen slutar, säger Maria Caryll.

Fem tips

Fem viktiga områden att arbeta med:

  1. Goda organisatoriska förutsättningar. Som  antalet underställda medarbetare, tillgången till tekniskt och administ­rativt stöd samt närheten till närmsta chef och möjlighet till dialog, om bland annat balansen mellan ekonomi och resultat samt etiska dilemman.
  2. Det kan även handla om tillgång till arenor där chefer kan möta varandra och förtroendevalda. Tre av fyra kommuner anger att nätverk mellan rektorer är något man arbetar med för att rekrytera och behålla rektorer.
  3. En rektor behöver ta ansvar för att skapa en intern organisation och ledningsstöd som ger det stöd som den individuella rektorn behöver.
  4. En huvudman behöver dels stödja de olika skolorna utifrån deras förutsättningar men också skapa stabila strukturer för ledningsstöd.
  5. SKL har tillsammans med Sveriges skolchefer, Jönköpings kommun och Lärarförbundet skolledare tagit fram ett stöd för nya rektorer, med handfasta råd. Det hittar du här.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com